Natur, kultur, kobajs, hajar och vita stränder

2013-07-19 @ 02:15:00

Så, efter nästan två månader hemma har jag äntligen tagit tag i i bilderna från resan. Det är bilder från smutsiga storstäder och kritvita stränder, vackra tempel och festnätter. Det är bilder från Indiens sydligaste spets, bergen i Darjeeling där man ofta var över molnen och Fillipinerna med sin otroliga vatten! Jag vet inte riktigt vad jag ska berätta om resan, hur börjar man? 3 månader av nya upplevelser, så som ni förstår är det lite svårt att välja. Så vi gör så att vi plockar ut de bästa av upplevelserna, de mest minnesvärda. Resten skriver jag kanske om en annan gång.
 
Varanasi, hinsuismens heliga stad. En extremt tätbefolkad stad som går längstmed Gagnes, floden där hinduer bränner sina döda bredvid människor som tvättar sig i samma vatten för att bli själsligt renade. Hela staden var en sprakande kombination av färger, ljud och lukter. I små, små gränder som man kunde gå vilse i för evigt fanns det små stånd som sålde diverse kryddor och rökelser, tempel, restauranger och skräddare. Nere vid vattnet såg man ofta begravningsceremonier där männen lade vackra tyger över lik som de sedan brände tills bara benen var kvar. Anledningen till att kvinnorna inte är med på begravningen är att det betyder otur om någon gråter, för då vill inte själen gå vidare utan stannar med sina älskade som en vilsen och ensam själ i all evighet. Men trots att Varanasi är en stad dit folk kommer för att dö eller begrava sina döda så har jag aldrig varit med om en sådan levande plats.
 
Långt uppe i norra Indien ligger Darjeeling, känt för sina teplantager. Men teplantagerna var ingenting jämfört med vyerna. En kväll när vi gick hem efter att mörkret fallit fick vi se en storm, långt bort över bergen. Blixtrarna var enorma, de skar genom himlen så klart, jag har aldrig sett någonting liknande. En annan morgon vaknade vi i soluppgången för att vi inte dragit för gardinerna. Det var en soluppgång över molnen, som var under oss. Allting var rosa, ljusgult och vitt.
 
Malapasqua är en liten ö i Fillipinerna. Den är vacker med svajande palmer och kritvit sand, men det speciella med ön är inte det som finns på ön utan runt omkring den. Dykningen där är den bästa jag varit med om. En morgon gick vi upp klockan 4 på morgonen för att dyka med rävhajar i soluppgången. De lever egentligen på 200 meters djup men varje morgon går de upp till 30, 40 meters djup för att bli tvättade av rensarfiskar. De är enorma och har en jättelång stjärtfena, väldigt speciella och otroligt vackra. Under ett annat dyk fick vi se revhajar, havsormar, squids och sjöhästar. Vi dök vid en ö som hade små tunnlar och utbuktningar att simma omkring i och titta på de otroliga korallerna.
 
Så, här har ni mina favoriter. Eller i alla fall mina favoriter för tillfället, för som sagt går det egentligen inte att välja några platser eller några upplevelser, allt var så otroligt. Nu kommer lite bilder från dessa platser, tjohej!